torsdagen den 28:e oktober 2010

Ninjutsu - en mangaopera


Ibland dyker manga upp i sammanhang man inte väntat sig. Jag har tidigare skrivit om den fantastiska dockteatern Meja i spökjägarens sal som är baserad på Kick Off! av Yokaj Studio.


Nu är det en mangaopera på gång. Kortoperan är en del av musikfestivalen Sound of Stockholm. De medverkande musikerna är Lisa Ullén, Ingrid Falk, Lars Bröndum och My Eklund. Deras syfte är att "göra en klingande tolkning av de tecknade karaktärer och den estetik som fångar miljontals barn och ungdomar över hela världen". Det låter ju onekligen intressant (även om jag kan irritera mig på undertexten att all manga är för barn och unga). Läs mer här.


Jag är oerhört nyfiken, speciellt eftersom jag gillar både manga och opera. Men jag vet inte om jag har tiden. Men det kanske du har?


onsdagen den 27:e oktober 2010

Comeback för Dragon Ball?


Enligt webbsidan Bleeding Cool funderar Akira Toryiama på att återuppta Dragon Ball. Eller snarare, förlaget Shueisha Publishing Company som övertalat Toryiama att hoppa på Dragon Ball igen. I och med att studion jobbar på ett nytt Dragon Ball-spel verkar det som om Toryiama kommer att lägga till några kapitel i Dragon Ball-historien, vilket ska resultera i någon typ av Dragon Ball-bok. Tanken är även att denna bok ska släppas översatt världen över.


Själv är jag lite orolig i och med att Dragon Ball tappade stinget ganska fort. Men kanske kan detta få fart på mangaförsäljningen som sett ganska mörk ut världen över. Dessutom brukar jag vara lätt skeptisk när sådana här nyheter dyker upp. Det kan ännu hända väldigt mycket från denna idé till färdigt resultat. Men den som lever får se.

fredagen den 22:e oktober 2010

En kopp kaffe till av Naoto Yamakawa



En variant på denna recension har tidigare publicerats i tidningen Serieblaskan.
Naoto Yamakawa gjorde sin mangadebut 1988. Han har tidigare mestadels gjort kortare mangaberättelser. Hans nya manga En kopp kaffe till är i fem delar vilket gör det till hans längsta mangaserie hittills. Fast ”En kopp kaffe till” är förvisso ingen lång mangaberättelse utan består av kortare historier. Den röda tråden är kaffedrickande, men i övrigt skiljer sig berättelserna åt. Några är absurda, andra är hjärtgripande, vissa är humoristiska osv. På sätt och vis skiljer sig alla novellerna åt, men de har en sak gemensamt, förutom kaffetemat. De är alla oerhört läsvärda.

Ordbilder media har i bloggande stund nått till den andra svensköversatta delen i mangaserien. Förlaget har tidigare gett ut mangaserier som Eater och Drömmarnas djup. Dessa titlar visar på att Ordbilder hör till de mest intressanta utgivarna av serier just nu.
I första delens inledning skriver Naoto Yamakawa att mangans titel kommer från Bob Dylans låt One More Cup of Coffee och att även om mangan inte har något annat samband med Bob Dylans låtar, förutom kort i en av berättelserna, så lyssnade han på just Dylans musik medan han ritade stora delar av serien. Vilket kanske förklarar den säregna stämningen mangan har. Den känns som en kombination av ett svunnet USA och ett tidlöst Japan. Även tecknarstilen påminner mer om amerikanska alternativserier än japansk manga. Kanske är det allt detta som gör att serien känns speciell. Naoto Yamakawa verkar plocka det bästa från Öst och Väst och sedan skapa sin egen variant.

Den svenska översättningen av My Bergström flyter på bra och känns välarbetat. Överhuvudtaget flyter dialogerna i denna manga som ett rinnande vatten, vilket inte är alltid fallet med svensköversatta mangaserier.

Det man kanske ska tänkta på då man läser En kopp kaffe till är att ta det lugnt. Alla berättelser är starka sådana och står på egna ben. Därför ska mangan helst inte läsas i ett svep. Berättelserna mår helt klart bäst att avnjutas i mindre doser. Ungefär som med kaffe. En kopp kaffe och en novell ur En kopp kaffe till 1 och 2 är en fantastisk kombination.
Denna manga passar bäst för vuxna läsare. Yngre vill nog ha lite mer action.
Rekommenderas.

torsdagen den 21:e oktober 2010

Ett litet tips


Har ni vägarna förbi Uppsala på lördag (23 oktober) får ni inte missa detta. Mellan kl. 11–16 ordnas evenemanget Serier och animationerUppsala stadsbibliotek. Besökarna bjuds på föredrag, bokbord och utställning. Bland de medverkande finns Nanna Johansson, Fabian Göranson, Jonas Anderson och Daniel Thollin. Jag har själv ingen möjlighet att ta mig dit men rekommenderar att ni andra gör det.

Läs mer här och här.

söndagen den 17:e oktober 2010

Freddy Vs Jason Vs Ash: The Nightmare Warriors av Jeff Katz, James Kuhoric, Jason Craig med flera


Jason Voorhees är en legendarisk skräckkaraktär från Fredagen den 13-filmerna. Freddy Kruger är en minst lika legendarisk skräckkaraktär från Nightmare on Elm Street-filmerna. Ash är måhända inte lika känd som de övriga två men karaktären kommer från Evil Dead-filmerna (trean är även känd som Army of Darkness). Nu har dessa tre karaktärer fösts ihop i ett seriealbum. Detta album är egentligen en del två men kan absolut läsas fristående. Den handlar om hur Freddy fått tag i boken Necronomicon (från Evil Dead-filmerna) och fått oanade krafter. Ash försöker stopa honom och Jason kör sitt eget race, som vanligt.

Jeff Katz är en seriemanusförfattare mest känd för sina serier med Booster Gold. Förutom Katz manus är det flera olika tecknare som ligger bakom albumet. Vissa är duktiga, andra inte. Men i och med att tecknarna är olika känns albumet väldigt spretigt. Serien börjar bra men både manuset och teckningarna tappar allt mer fart ju längre det håller på. Till sist blir det oerhört tråkigt och ointressant. Albumet påstås vara en skräckserie men är varken skrämmande, eller underhållande överhuvudtaget.
Rekomenderas inte

tisdagen den 5:e oktober 2010

En ny serieläsare är född


Jag har inte varit så aktiv här på ett tag. Förklaringen är enkel. Jag har för en vecka sedan blivit pappa. Jag kommer dock inte att sluta med denna blogg. Däremot kan det ibland ta ett tag mellan inläggen.
Dessutom håller min gode vän Reggae Librarian på att ändra designen på denna blogg. Så den som väntar på något gott...