Playboy's Silverstein Around the World

I Sverige är det inte många som vet vem Shel Silverstein är. Vilket är synd tycker jag. För han, eller snarare hans verk, är väl värda uppmärksamhet. I hans hemland USA är han dock betydligt mera känd.

Han levde mellan 1930 och1999 och är idag kanske mest känd som barnboksförfattare. Bland dessa kan nämnas prisbelönta The Giving Tree (finns översatt med svenska titeln Och trädet var lyckligt), The Missing Piece och Where the Sidewalk Ends (som är USA's mest sålda barnbok än idag).

Men barnböcker var långt ifrån det enda denne renessansman gjort. Han är även en känd och prisbelönad (och Oscarsnominerad) låtskrivare. Hans största succéer skrev han åt andra artister såsom Johnny Cash (A Boy Named Sue, 25 More minutes to Go), Dr Hook (Sylvias Mother, Cover of the Rolling Stone) Marianne Fathfull (The Ballad of Lucy Jordan), Bobby Bare (Daddy, What If, Marie Laveaux), Irish Rovers (Unicorn) och Loretta Lynn (One's on the way, Hey Loretta). Han har även spelat in egna skivor samt skrivit musik till filmer som Vykort från Drömfbriken, Ned Kelley och Who is Harry Kellerman.

Men inte nog med det, Silverstein skrev en hel massa teaterpjäser, gjorde egensinniga bidrag till deckar-antologier samt, tillsammans med David Mamet, gjorde filmen Things Change.

Silverstein gjorde, då han tjänstgjorde i armén, succé med sina skämtteckningar. Då han kom ut från det militära hoppades han kunna leva på sitt tecknande och kontaktade en massa olika tidningar. Ingen verkade vara intresserad, ingen utom den nystartade Playboy. Det var början på ett långt samarbete mellan Silverstein och Playboy samt början på en lång vänskap mellan Shel och Hugh Hefner.

Silverstein gjorde många olika typer av skämtteckningar för Playboy men de som idag är mest kända har nu äntligen samlats i bokform. Under 1950- och 1960-talet reste Silverstein världen över och tecknade skämtsamma resereportage på Plaboys bekostnad. Han reste bland annat till Skandinavien, Spanien, London och Italien. Fast dessa teckningar är gjorde för länge sedan håller de än idag. De allra roligaste är när han besöker ett nudistläger, folksångarscenen i Greenvich Village samt hippiekvarter.

För att förtydliga, detta album är tekniskt sätt inget seriealbum i och med att det endast innehåller skämtteckningar. Det må så vara att dessa teckningar hänger samman i ett sammanhang men de är inte tecknade i sekvens, alltså är de inga serier. Men nästan...

Silverstein har en egensinnig tecknarstil som jag gillar, och som passar innehållet väl. Själva innehållet håller som sagt än idag. Playboy's Silverstein Around the World innehåller även ett roligt förord av Hugh Hefner samt en kort biografi om Silverstein skriven av Mitch Myers.

Rekommenderas varmt!

Linjär algebra som manga av Shin Takahashi och Iroha Inoue

Jag minns när jag studerade tyska på gymnasiet. I mina tyskaböcker kunde man följa Dieter och Natscha. Det var fotograferade stillbilder och hade en handling som röd tröd för ens tyskalärande. Känner ni igen detta? Det är ett vanligt grepp inom läroböcker för språk. Men i Sverige har det oftast stannat vid just språkstudier. Att läroböcker även kan berätta en historia är vanligt förekommande i andra länder, kanske främst i Japan. Men då är det inga fotograferade stillbilder utan serier. Dessa serier kallas för Kyouiku manga och kan översättas som pedagogiska serier.

Kyouiku manga är mestadels förekommande inom skolans värld men finns även inom andra områden som till exempel om man vill lära sig golfsvingar, teknik, juridik med mera. Denna typ av undervisningsserier är inte så vanliga på svenska. Tidigare har det funnits några  läroböcker i japanska, som Kana de Manga. Men nu har alltså den första mattemangan kommit i svensk språkdräkt.

Shin Takahasi är lärare och dataanalytiker. Fast numera har han lagt detta på hyllan och blivit författare på heltid. Bland de böcker han skrivit kan nämnas The Manga Guide to Statistics,  The Manga Guide to Factor Analysis och The Manga Guide to Regression Analysis.

Linjär algebra som manga handlar givetvis om linjär algebra. Men den handlar även om Yurino Reiji som vill träna karate. Yurino och tränaren Ichinose kommer överrens om att han kan träna ifall han också hjälper tränarens lillasyster Ichinose Misa med algebra. Vilket han gör. Sedan får vi läsare följa deras lektioner. Men mangan bjuder även på lite kärlek och karate.

Serien The Manga Guide to är ett samarbete med förlagen No Starch Press och Ohmsha, Ltd of Tokyo. Det sistnämnda förlaget är ett väl ansett japanskt förlag inom faktalitteraturen. Samarbetet mellan förlagen har resulterat en hel del The Manga Guide to. De engelska utgåvorna är ibland lätt omgjorda för att anpassa västerländska läsare och varje upplaga har kollats av expertis i både Japan och England. I serien finns även The Manga Guide to Databases, The Manga Guide to Electricity, The Manga Guide to Physics, The Manga Guide to Molecular Biology och The Manga Guide to Calculus. I Sverige ges magnan ut av Studentlitteratur.

I mitt tycke fungerar det väl att ha en lärobok i matematik i serieform. Jag behärskar dock ämnet hyfsat väl men känner ändå att mina kunskaper får sig en nödvändig uppdatering. Mangan är både pedagogisk och underhållande. Därtill vältecknad. Det kan alltså inte bli annat än en rekommendation. Jag hoppas också att Studentlitteratur fortsätter ge ut Takahashis verk på svenska.

Rekommenderas.

Marijuanaman av Ziggy Marley, Jim Mahfood & Joe Casey

Ziggy Marley är reggaelegenden Bob Marleys äldsta son och är precis som sin far en reggaeartist med grammyvinnarskivan Love is my religion som sin största succé. Men han har fler strängar på sin lyra.

Jim Mahfood är en amerikansk serietecknare. Förutom att han jobbat för serieförlaget Marvel med Spider-Man är han känd för sin egen skapelse Grrl Scouts. Mahfoods största succé hittills är dock hans samarbete med mångsysslaren Kevin Smith och deras serieversion av Smiths egen kritikerrosade film Clerks.

Joe Casey är en serieförfattare som fick mycket uppmärksamhet för sitt arbete med Marvels hjälte Cable. Han har även jobbat för förlaget Wildstorm, bland annat med Wildcats och för DC Comics med Superman.

Nu har dessa tre herrar slagit sina påsar ihop för en annorlunda superhjälte. Marijuanaman är en utomjording som kommit till jorden eftersom hans hemplanet behöver THC. För den som inte vet är THC en förkortning för Tetrahydrocannabinol och är det huvudsakliga aktiva ämnet i cannabis. Väl på jorden hjälper hjälten till med att rädda några marijuanafält från att de elaka (vita) mogulerna från apoteksföretaget PharmeXon. Apoteksföretaget vill förstöra marijuana så att dom kan sälja egna preparat och försöker med alla medel förstöra fälten. Därför skickar dom in superskurken Cash-Money.

Serien avslutas med en sida om varför hampa är bra.

Ziggy Marley har kommit på idén som sedan Casey gjort ett manus på. Därefter har Mahfood tecknat. Synd att Marley inte samarbetat med två andra serieskapare. Idén må vara kontroversiell men den är annorlunda och underhållande. Dessvärre är Caseys manus tunnare än det tunnaste smörpapper och alldeles för slarvigt och snabbt. Dessutom är den överlastad med Bob Marley-anspelningar som är både övertydliga och onödiga. Men det värsta är Mahfoods teckningar som hör till de värsta jag någonsin sett. Hujedamig, de fördunklade verkligen min läsning.

Jag trodde mycket på serien, inte minst på grund av att den är utgiven på Image comics, förlaget som ligger bakom två av de bästa serier jag läst, Walking Dead och Chew.

Idén är som sagt intressant men resultatet är verkligen inte intressant. Tyvärr. Detta hör till det sämsta jag läst på länge.

Rekommenderas inte.